August Strindberg (1849-1912) som vistades 3 somrar på Runmarö (Nore 1889, Stenbro 1890 samt Lerkila 1891) inleder novellen Silverträsket såhär:

”Konservatorn hade bössan med sig när han en solig försommarmorgon gick ut på ön i havet för att upptäck nya skönheter. Han ville nämligen icke tala om, att hans ärende var att söka det förtrollade Silverträsket, ty för att finna de måste man vara tystlåten och gå ensam.

Han klättrade alltså uppför kvarnbacken, tog fram kompassen och beräknade kursen till det fjärde träsket, som han aldrig lyckats uppnå, oaktat allvarliga ansträngningar. Folket hade nog antytt vägen, till och med beskrivit den noga, men hur han gått, så kom han ej till Silverträsket utan till Hemträsket, vilket var mycket pittoreskt med sina näckrosor, sothönsen sprungo på. Var gång han kom hem med oförrättat ärende, log värden, den gamle fiskaren, och menade, att det var så lätt att hitta dit, bara man kunde nå Hjortronmyren, där morkullan häckade.”

Novellen ingår i Vintergatan: samling skrifter på vers och prosa. (1898).

Mystisk blomma – Flugtrumpeten

Silverträsk är inte bara beryktad för sin skatt, utan även för den märkliga växt som växer på sjöns sydvästra strand. Flugtrumpeten är en köttätande blomma som framför allt frodas i kanadensiska Newfoundland. Den har bara siktats på en annan plats i Sverige – nämligen i Blekinge. Hur den etablerade sig vid Silverträsk är okänt.

Är legendens silvergömma förklaringen till namnet? Bergknallen som reser sig på träskets östra strand kallas Silverberget. Där kan man hitta gammal sprängsten spridd här och var under vitmossan. Trodde forna tiders mineralletare att berget innehöll silver?

På sluttningen finns ett välbevarat råmärke byggt av sten.

Vägen mot Silverträsk